...

Liechtenstein - Apathy
Je Suis Animal - Painted in my face
OMD - Of all the things we've made

Duck tales

I förmiddags tog jag en promenad längst med Årstaviken, med Antony & the Johnsons nya album i hörlurarna. En alldeles ypperlig kombination skulle det visa sig. Då jag gick längst med vattnet och stillsamt studerade en flock simmande ankor, växte musiken och blev ett sorts soundtrack till mina betraktelser. Jag blev faktiskt ståendes ett bra tag vid vattenbrynet, med Antony och ett gäng ankor som enda sällskap.

Inget konstigt med detta egentligen. All musik har väl sitt sammanhang då de passar som bäst. The Blue Nile bör man lyssna på under sena mörka nätter, gärna i ensamhet. The Strokes första skiva har fått agera som förfestmusik många gånger genom åren. Och Antony & the Johnsons bör då alltså helst avnjutas vid fridfulla betraktelser av djurlivet.


Annan lyssning de senaste dagarna: Orchestral Manoeuvres in the Dark. Har genom Spotify återupptäckt detta underskattade bands första skivor. Likheterna med Joy Division går längre än endast Peter Savilles skivomslag och det faktum att de låg på samma skivbolag under en väldigt kort period.

Nattmusik

The Blue Nile - The downtown lights

Notes about nothing

Idag lyssnade jag igenom The Pains of Being Pure at Hearts album för första gången. Blev väl varken positivt eller negativt överraskad egentligen. Ganska rak och enkel pop sådär.

Dagens största musikaliska händelse var istället att jag fick hem Blueboys gamla skiva "Unisex" i brevlådan idag. Har jagat detta otvivelaktiga mästerverk till och från i en mindre evighet känns det som. Gav 230 kr för den i söndags på Ebay. Värd varenda krona.

I helgen är det faktiskt tre olika julfester på Debaser. Är inget större fan av julfester egentligen men det är onekligen ett utmärkt tillfälle att se en massa bra band. Ska gå på Svenska Musikklubbens event på fredag hade jag tänkt, då bland annat Twig, Speedmarket Avenue och Nicolas Makelberge uppträder. Möjligt att det även blir Licking Fingers fest på lördagen med El Perro del Mar. Blir fint det.

SG meddelar

att 2009 års skivår ser ut att börja mycket fint. Tre stycken The thrill of the new-favoriter släpper i inledningen av nästa år sina debutskivor, nämligen:

Horse Shoes. Orlandos motsvarighet till The Embassy släpper ep + 7" i Januari!

Bricolage. Ett av skottlands mest intressanta band för tillfället släpper äntligen sitt debutalbum. Kommer i Februari!

Burning Hearts. Cats on fire's syskonband släpper skiva i Februari.

...och Morrisseys nya, förstås.

Dagens tre låtar

The Nightblooms - Crystal eyes
Psychorock från Holland. Mäktigt intro.

The Church - Reptile
Var mycket mer än bara "Under the milkyway" och "Almost with you".

Haircut 100 - Love plus one
Glockenspiel i jätteformat, khakishorts och slipovers, Nick Hayward som Tarzan. Cheesy video men ändå väldigt bra. Briljant låt från det mycket underskattade albumet "Pelican West".

Årets album 2008

1. Vampire Weekend - Vampire Weekend
2. Glasvegas - Glasvegas
3. Cut Copy - In ghost colours
4. El Perro del Mar - From the valley to the stars
5. Crystal Stilts - Crystal stilts
6. Fleet Foxes - Fleet foxes
7. Joel Alme - A master of ceremonies
8. The Lodger - Life is sweet
9. Cloetta Paris - Secret eyes
10. Shortwave Set - Replica sun machine

Bra skivor även från: MGMT, Parker Lewis, Wolf Parade, Beach House, Abe Vigoda, The Wave Pictures, Frightened Rabbit, Cocoanut Groove, Autisterna, Lightspeed Champion, Friendly Fires, Zeigeist och Håkan Hellström, för att nämna några.

I övrigt: Days och Air France gjorde kanske årets finaste skivsläpp med varsin Ep och skulle garanterat ha varit med på ovanstående lista om de hade släppt varsit album i år.

Nextopia

Nästa planerade skivinköp blir med största sannolikhet Cocoanut Grooves länge försenade skiva "Madeleine street" som nu äntligen har släppts. Det har sannerligen varit en lång väntan. Lyssna här.

Past, present and future

Håller som bäst på att försöka sammanställa min lista över årets bästa album. Bör dyka upp här någon gång den närmaste veckan. Under tiden tänkte jag posta mina best of-listor från 2006 och 2007 som jag skrev på The Crickets forum.

2007:
1. Anna Järvinen - Jag fick feeling
2. TTA - New chance
3. Love dance - Result
4. Panda bear - Person pitch
5. 4 bonjour's parties - Pigments drift down to the brook
6. The shins - Wincing the night away
7. The honeydrips - Here comes the future
8. A mountain of one - Collected works
9. Cats on fire - Province complains
10. Chromatics - Night drive

2006:
1. nicolas makelberge - dying in africa
2. euros childs - chops
3. camera obscura - let's get out of this country
4. junior boys - so this is goodbye
5. band of horses - everything all the time
6. beirut - gulag orkestar
7. most valuable players - you in honey
8. math & physics club - math & physics club
9. joanna newsom - ys
10. the elected - sun sun sun

Så här i efterhand är jag hyfsat nöjd med de listorna. Anna Järvinen och Nicolas Makelberge håller jag fast vid som de årens bästa. Beirut borde dock helt klart ha hamnat högre upp 2006.

Dagens låt

The Triffids - Wide open road

The clash

Jag har fått en lätt dos av huvudbry inför fredagens konsertkrock. På Debaser Slussen spelar Neil Halstead och framförallt Skansros. På Debaser Medis spelar Metronomy och fina nykomlingen Nottee (lyssna här!). Det lutar mest åt Slussen och Skansros i dagsläget.

I övrigt har jag lyssnat mycket på Ladyhawke de senaste dagarna. Låter lite som det här årets New Young Pony Club, fast med betydligt längre bäst före-datum. NYPC tröttnade jag på efter bara en handfull lyssningar. ("The Bomb" är dock fortfarande en mycket bra låt).

Dagens skivinköp

The Go-Betweens - 16 lovers lane

Ett av åttiotalets absolut bästa album för ynka 35 kr. Helgen har börjat bra...

Ordnat kaos

Love is all är aktuella med nytt album. En skiva som jag har haft rätt höga förväntningar på. Inte bara för att första skivan var en fin samling låtar, utan främst för deras makalösa cover av The Pastels låt "Nothing to be done" som de släppte för ett drygt år sedan. Jag brukar oftast vara ganska skeptisk till covers. Tycker mest att det bara känns väldigt ospännande. Love is all's version av "Nothing to be done" är däremot allt annat än ospännande. En ren explosion av energi och driv som ständigt ligger på gränsen till att balla ur totalt men ändå lyckas hålla sig på rätt sida. Nya skivan har några exempel på samma driv. Tänker då på bland annat "Give it back" och "Wishing well". Den 10:e Januari står de på scen i Stockholm. Jag kommer vara där.

Apropå konserter. På onsdag ska jag se Wolf Parade på Debaser Slussen. Det kommer bli mycket bra. Jag känner det på mig. Det kommer bli bra.

Reminisce (part two)

Art Garfunkel - Bright eyes

Most wanted

Om jag hade fått önska mig ett nytt album från vilken artist som helst i världen hade nog The Aislers Set legat väldigt bra till. Senast jag hörde något livstecken från Amy Linton och hennes kamrater var nog för två (eller var det tre?) år sedan då de spelade en mycket fin spelning på Landet med Ladybug Transistor. Deras senaste skiva "How I learned to write backwards" kom 2003 och är ett av detta decenniums mest underskattade album. Reverb, melodier, stämsång och en lite 60-talsaktig produktion blandas om varannat till något utöver det vanliga. Fantastiskt.

I fredags såg jag Cut Copy spela på Debaser Medis. Det var en mycket bra spelning. Om du ej har lyssnat på deras album "In ghost colours" så har du absolut missat något. Den är nog där uppe och krigar med Glasvegas om titeln till årets skiva.

Can't lose

Idag (och igår och i förrgår) har jag nästan uteslutande lyssnat på Parker Lewis nya skiva. Gör det du också. Finns att ladda ner helt gratis, här.

Northern Portrait

Hur skulle The Smiths låta om de kom från Danmark och Morrissey hade läst Kierkegaard istället för Oscar Wilde? Den frågan har du säkert ställt dig ett antal gånger. Jo, som Northern Portrait! Inte riktigt kanske. Northern Portrait har väl en bit kvar innan de når Smiths-klass, men de kan helt klart sin brittiska 80-talspop. Två Ep's är släppta. Den första något bättre än den andra. Kolla upp.

http://www.myspace.com/northernportrait

The Orchids

Idag har jag lyssnat på:

Orkidéerna - Between the raindrops
Skansros - Drömmen om Amerika
Moscow Olympics - Still
Little Joy - Brand new start

New world order

Nu alltså i lyxutgåvor med bonusspår:







Pop blir nog inte bättre än så här.

This just in..

Hurra! Nytt Prefab Sprout-album väntas tidigt nästa år. Det var banne mig på tiden.



Prefab Sprout - Goodbye Lucille #1

R.I.P Levi Stubbs

En av pophistoriens största sångare.



Four Tops - Reach out I'll be there

Höst

Felt - The stagnant pool
Boomp3.com

I Psychocandys fotspår

Lyssnade på The Legends nya singel "Seconds away" för första gången för någon dag sedan och blev en aning trött av det jag hörde. Ännu ett indieband som försöker låta som Jesus & Mary Chain anno 1984-85. Visst, Psychocandy är en jäkligt bra skiva (något överskattad kanske) och låter som inget annat, men kom igen. Pröva något nytt.

Är delvis därför jag uppskattar Vampire Weekend så mycket som jag gör. Ett band som influeras av något så ovanligt som Paul Simons "Graceland", och gör egen fantastisk pop efter det.

The Legends - Seconds away

Burning hearts

Jag har fått ett nytt finskt favoritband. Burning hearts heter dom och består av medlemmar från Cats on fire och Le futur pompiste. Låter mycket som ett finskt Sambassadeur ungefär och ska tydligen släppa sin första skiva på grymma skivbolaget Shelflife (Days, Horse Shoes, Kuryakin).


Lyssna här, och gör det nu.

You've been Rick Rolld

Jessica frågade mig häromdagen vilka videos jag hade valt om jag blivit inbjuden som gäst hos "Videokväll hos Luuk". Efter lite betänketid har jag nu kommit fram till dessa tre låtar som påverkat min musiksmak på ett eller annat sätt:

Rick Astley - Never gonna give you up
Min första skiva. Inte Michael Jackson, Beatles, Prince eller något annat hyfsat kreddigt, utan alltså Rick freakin' Astley. Fick skivan (eller kassetten egentligen) i julklapp minns jag och upptäckte att popmusik var något som jag verkligen gillade. Stock Aitken Waterman kunde det här med att skriva catchiga melodier. Måste ha varit 1987-88 och jag var då alltså runt 9 år gammal.

Nirvana - Smells like teen spirit
Min första riktigt stora idol var Kurt Cobain och jag hade precis nått tonåren när Nirvana slog igenom. Vilken fantastisk skiva "Nevermind" var. Påverkade mig enormt mycket. Fick mig att börja spela gitarr och startade också ett band med några klasskamrater där vi mest spelade Nirvana-covers. Mitt musikintresse nådde här en ny nivå.

The Smiths - Panic
Hade läst om The Smiths någon gång minns jag men hörde dem för första gången när jag var 19. Låg i mitt pojkrum en natt och slötittade på MTV när "Panic" plötsligt spelades och jag blev oerhört tagen. Minns inte exakt vad det var. Kanske det bisarra i den där barnkören som dyker upp i slutet och upprepandes sjunger om att de vill hänga DJ'n. Förmodligen den enskilt största händelsen (tillsammans med tidningen Pop) som influerat min musiksmak. Beställde "Louder than bombs" dagen efter från Ginza. Fick mig att börja lyssna på engelsk indie och har inte sett tillbaka sedan dess.

Wolf like me @ Letterman

Tv on the Radios nya skiva "Dear Science" har blivit rejält hyllad den senaste veckan. Har nog inte läst en enda ljummen recension faktiskt. Själv är jag inte riktigt lika positiv. Modigt att ändra sound så pass mycket som de gjort men låtarna fastnar bara inte trotts ett antal lyssningar. Min hittills största TVOTR-stund är annars första gången jag såg bandet framföra "Wolf like me" hos Letterman för ett par år sedan. Ett magiskt framträdande.

A walk down memory lane

McCarthy - Red sleeping beauty
Boomp3.com

Chairlift

Apple använder sig av Chairlifts låt "Bruises" i sin aktuella reklamfilm för nya iPod Nano. Ett utomordentligt bra låtval i mitt tycke. Chairlift är, som jag nämnt i ett tidigare inlägg, ett av alla dessa nya intressanta band från Brooklyn. Albumet kommer snart.

Chairlift - Bruises
Boomp3.com

The City Limit

I väntan på "Clinging to a Scheme". Höstens mest emotsedda album...

Konserthösten

Börjar så smått schemaläggas. Så här ser det ut hittils:

Spikade:
26/9. The Pains of Being Pure at Heart @ Debaser Slussen
29/10. Håkan Hellström @ Cirkus
7/11. Cut Copy @ ?
19/11. Wolf Parade @ Debaser Slussen

Går kanske på:
20/9. The Vaselines @ Debaser Medis
2?/9. The Zombies @ ?
6/11. My Morning Jacket @ Berns
21/11. MGMT @ Debaser Medis

Med reservation för förändringar. Har säkert glömt en och annan spelning.

Glasvegas

Okej. Det krävdes ett par blogginlägg av Alice samt en Lokko-hype innan jag vaknade och gav skotska Glasvegas en ordentlig lyssning, och nu är jag verkligen glad för att jag gjorde det. Kommande debutalbumet är verkligen en pärla. Första fyra låtarna på skivan är lika vackra som Francesco Tottis straffmål mot Holland i Euro 2000.


Att de sedan har en trummis som likt Bobby Gillespie trummar ståendes gör ju inte saken sämre direkt. Jäkligt coolt.

Gotham City

Antalet intressanta band från Brooklyn har verkligen ökat på ett anmärkningsvärt sätt det senaste året. Yeasayer, Boy Crisis, Amazing Baby, Dirty Projectors, High Places, MGMT och Chairlift, bara för att nämna några, har alla fyllt min iPod med briljant pop.

Min senaste upptäckt från New Yorks mest befolkade borough är Violens. Lyssna här.

Skippy the bush kangaroo

Jag har av någon outgrundlig anledning fått denna låt på hjärnan och den vill ej försvinna därifrån. Barnkörer är förbannat effektiva.



Imorgon börjar Popagandafestivalen. Bra det.

Debaser 19/11

Dagens roligaste nyhet: Att Wolf Parade kommer till Stockholm i November och spelar! Senaste skivan är faktiskt en av årets absolut bästa. Biljett köpes inom kort.

Wolf Parade - Language City

Skimret

Crystal Castles - Vanished
Boomp3.com

10:15 Monday night

Har lyssnat mycket på Friendly Fires kommande debutalbum de senaste dagarna. Lekfull engelsk pop med en tydlig punkfunkig influens. Hoppas de besöker Sverige nu när de tydligen ska ge sig ut på vägarna i höst.

http://www.myspace.com/friendlyfires

Lika som bär

TTA - A new chance


"Close up" av Abbas Kiarostami (spola fram till 1:40)

An invitation

Ett sammarbete mellan Inara George (The bird and the bee) och legendariske producenten Van Dyke Parks. Resultatet är helt klart mycket spännande.

Lyssna här!

Ny våg

Auteur: (French, from Old French autor, author) A filmmaker whose individual style and complete control over all elements of production give a film its personal and unique stamp.

Jag tror på ett liv uppe i luften

En bra sak: Eller två egentligen. Tisdagens sommarprat med Martina Lowden och fredagens med Annika Norlin. Intressanta berättelser varvades med mycket bra musik. Framförallt Lowdens. Ska nog ta och kolla upp hennes bok inom kort. Lyssna på båda programmen här.

En till bra sak: Att The Rosebuds snart tydligen släpper ny skiva. Den senaste, "Night of the furies" var tyvärr en riktig besvikelse. "Birds make good neighbors" från 2005 var däremot en av det årets absolut bästa skivor.

Louder than "Louder than bombs"

The Pains of Being Pure at Heart har blivit rejält omfamnade av diverse indietalibaner runt om i världen. Har lyssnat lite grann, men förutom "A teenager in love" är jag väl inte helt såld, än. Finns så väldigt mycket musik just nu som låter ungefär likadant. Anyways, i September kommer de till Sverige för fyra hett efterlängtade spelningar. Kommer troligtvis ta mig till giget i Stockholm (antar att det blir en spelning här), lite för att se vad fuzzen egentligen handlar om.

http://www.myspace.com/thepainsofbeingpureatheart

Another Gin 'n Tonic and I'm yours for sure

Ikväll ska jag till Landet och se Would-Be-Goods spela. Är faktiskt, efter drygt 20 år, första gången de spelar i Sverige. Är ju lite av ett kultband, då de släppte debutskivan på Mike Always legendariska él Records. Hoppas man kommer in bara, Landet är ju inte enormt stort direkt.

One big holiday

Några intryck från helgens Benicassimfestival då:

Klockan är strax efter elva på lördagskvällen. My morning jacket har spelat i ungefär en halvtimme på festivalens största scen när sångaren Jim James går ut mot scenkanten, vecklar ut sin nypåtagna mantel (!) likt två vampyrvingar, och ylar ut refrängen i "Wordless Chorus" med en vägg av rök och neonljus bakom sig. Ett magiskt ögonblick på en underbar konsert, och antagligen hela festivalens höjdpunkt för min del.

Babyshambles dök trotts allt upp tillslut och levererade. Bjöd bara på en Libertines-låt ("What Katie did") men avslutande "Fuck forever" var elektrisk med ölmuggar flygandes kors och tvärs bland alla britter (säkert 70% av alla besökare) i publiken.

Festivalens mest emotsedda akt för min del var My bloody valentine. De blev tyvärr en lite besvikelse. Hade kanske för höga förväntningar, och stod ganska hopplöst långt bak. "Soon" och inledande "Only shallow" var klara höjdpunkter. Avslutande "You made me realise", utdragen till säkert 10 minuter, var en...upplevelse.

Justice hann jag bara se dryga 20 minuter av (krockade med Moz), men det jag såg var sjukt jäkla bra. Vilket röj de lyckas piska upp!

Morrissey var bra som vanligt. Spelade inte så många hits utan bjöd hardcorefansen på många lite mer obskyra låtar ("Vicar in a tutu"!, "Sister, I'm a poet"!) vilket var lite kul.

Missade tyvärr Chromatics och These new puritans vilket grämer mig lite.

Out and about

Imorgon åker jag alltså till Benicassimfestivalen i Spanien. Nästa uppdatering blir därför tidigast om en vecka.

Bäst just nu är annars Wolf Parades senaste skiva "At mount Zoomer". Kolla upp den, ni som ej gjort det än.

Adios!

En vecka kvar...

Note to self: Glöm ej öronproppar!

The Heart Strings

En ny bekantskap. Fint orkestrerad pop som kan jämföras med Sufjan Stevens. Debutalbumet släpps nu i dagarna om jag förstått det hela rätt. Lyssna här.

Uppdatering: "Try fly blue sky" släpps visst i augusti, och nu efter några fler lyssningar måste jag säga att den är fantastiskt bra. Kolla upp!

Dagens playlist

Catch the breeze - Stefan Storm
In our talons - Bowerbirds
Westside - Bye bye Bicycle
Kick the tragedy - Drop Nineteens

I see Håkan everywhere

Allsång på skansen blir intressant i ett program om året och det är när Håkan Hellström är med. 2005 sjöng han "Visa vid vindens ängar" tillsammans med sångens upphovsmakare Mats Paulson. Ett fantastiskt och helt magiskt uppträdande. Paulson blir så till sig av låtens intensitet och Håkans skrikande publik att han börjar prata engelska med Håkan vid 4:50 in i klippet.



Håkan Hellströms Ep med visor är för övrigt en alldeles ypperlig samling låtar att lyssna på såhär under sommaren.

Replica sun machine

Sorgligt förbisedd skiva och helt klart ytterligare en kandidat till den lista över första halvårets bästa skivor jag ej kommer att posta. Låter väldigt mycket Broadcast (när kommer de med ny skiva förresten?), vilket ju bör räcka som motivering. Lyssna här.

Sorta like a dream? No, better

Har sett lite halvårslistor ploppa upp på diverse musikbloggar. Någon sådan tänker jag inte göra, men om jag hade gjort en hade jag nog placerat "No way down" av Air France på första plats. Har gjort ett tidigare inlägg om den Ep'n, men då skrev jag inget om skivan utan lade istället ut texten till den Blueboy-låt jag antar bandet tagit sitt namn ifrån.

Tycker så himla mycket om "No way down". Den känns så enormt genomarbetad med en fantastisk detaljrikedom. Är nog därför jag ej hunnit tröttna på skivans sex spår såhär en månad senare. Den är så perfekt utformad, från introts försiktiga syntar till det bombastiska avslutet 20 minuter senare. Om det är någon som vet från vilka filmer de olika röstsamplingarna är tagna ifrån så får ni gärna skicka ett mail eller skriva en kommentar.

Big pimpin, spendin G's

Noel Gallagher gick ut tidigare i veckan och tyckte att Jay-Z inte var en bra bokning för årets Glastonburyfestival. Jay-Z svarar med att öppna sin spelning på Glastonbury med en cover på "Wonderwall"! Fantastiskt roligt.

Jay-Z - Wonderwall

The kids in the hall

Hade först tänkt skriva lite om samtliga band jag såg på Accelerator detta år men det kändes lite meningslöst.

Väljer istället att posta MGMT med "Kids" för tredje och sista gången på den här bloggen. Nu dock live från festivalen. Ljudet är så jäkla sämst men...ja, ni fattar.



Kan i och försig nämna att jag fick krampkänningar i min ena vad under Vampire Weekend av mitt okontrollerbara taktstampande och subtila dans. Först gången det hänt mig på en konsert och helt klart ett gott betyg till bandet på scen.

Snart är det dags!

Mûnchenbryggeriet, utescenen om fyra timmar:



You were a child
Crawling on your knees towards it...

Accelerator 2008

På tisdag och onsdag är det Acceleratorfestival i Stockholm. Ska bli väldigt kul att se lite band och dricka några öl. Årets upplaga är kanske inte den bästa de fått till men en hel del intressanta akter ändå.

Detta ser jag fram emot mest:

Vampire Weekend (länge sedan jag lyssnade på skivan nu men blir jäkligt bra live)
El Perro del Mar
MGMT (Blir säkert hur bra som helst)
Black Kids
Hercules & Love Affair (mest bara väldigt nyfiken på att se hur de är live)

Har inte hört alla band som ska spela så jag tror och hoppas på några överraskningar.

Dagens besvikelse

Är att bästa Cats on fire lirar på Debaser slussen den 28/6 då jag tyvärr är inbokad för andra åtaganden. Hade annars varit ett självklart val den kvällen. De är riktigt bra på skiva och faktiskt ännu bättre live.

http://www.myspace.com/catsonfiremusic

It's coming home

Okej, det är fotbollstider. Varje sommar som ett stort mästerskap ska spelas brukar man alltid läsa olika listor om vilka fotbollslåtar som varit bäst (eller minst dålig kanske man ska säga) genom åren. Många droppar New Orders "World in motion", ett för mig obekripligt val. Visst, New Order är ett av världens bästa band men låten...herre gud, en av deras sämsta.

Mina favoriter är annars:

Un Estate Italiana - Gianna Nannini & Edoardo Bennato (fet schlagervarning på den här men ändå, refrängen är fin. Från VM 1990)



Three Lions - Lightning Seeds (Kom när britpopen var som störst. Gick enormt mycket på MTV Europe minns jag. Från EM 1996)

Horse Shoes

I måndagens P3 Pop talades det om hur dagens svenska pop influerar utländska artister. Ett "svenskt sound" som främst representeras av artister från Göteborg. Ett av de band som helt klart färgats av detta svenska sound är Horse Shoes från Florida. Låter väldigt mycket Göteborg. Är onekligen lite kul att se Air France och Boat Club listade bredvid storheter som The Zombies och New Order bland influenserna på myspace-sidan.

Lyssna på bästa låten "Changing winds" här.

Kites are fun

Har alltid känt mig något ambivalent inför det här med att lyssna på musik beroende på vilken årstid det är, och då i synnerhet musik för sommaren. Tänker på det typiskt svenniga i att lyssna på det där...reggae (dvs "absolut reggae 18" eller kanske en "Best of" med Bob Marley), eller att lyssna på den obligatoriska Gyllene Tider-skivan så fort maj övergått i juni. 2008 måste för övrigt vara det första året på 2000-talet som Per Gessle inte ger sig ut på sommarturné landet runt (vad jag vet).

Sedan finns det ju också bra sommarmusik. Jag minns senvåren 2003 när irländarna i The Thrills släppte sin första skiva "So much for the city". En skiva som nästan helt och hållet var ett enda stort romantiserande av den amerikanska västkustens strandliv. Passade perfekt som eskapism för ett uttråkat förortsbarn i Stockholm.

Vad som blir årets sommarsoundtrack vet jag ej än. De senaste dagarna har jag bland mycket annat låtit mig förföras av Colin Blunstones sammetslena röst. Och då inte enbart The Zombies svanesång "Odessey & Oracle" utan kanske främst hans två första utmärkta soloskivor. Perfekt att ha i lurarna medans man strosat omkring på Södermalms gator.

The world is full of crashing bores

Det här fann jag ganska så underhållande. En man vid namn "Sixx" har gjort det till en grej att storma upp på scen under prisutdelningsmomentet på diverse galor och göra sin röst hörd, till allas stora förvirring. (Kolla Dave Grohls frågetecken till ansikte vid 1:19!).

"Det här låter för jävligt"

Överbefolkat. Två män med en keytar och mikrofon."It never entered my mind". Utspilld öl. Embassy på f12. Trångt. Nattbuss åt helvete. Fyra låtar, och sedan slut. "It's so hard to fill, the days without you". Rundgång. "State 08". Simple Minds. "Det här låter för jävligt". Jag köper skivan imorrn!!

...

Strange as it may seem
I still live a lie
Caught up in your dream
Take me far away away away

Air France
Blossoms in my mind (in my mind)
Air France
Leave the world behind (world behind)

Smile me into bed
And take my innocence
Smash my little head
And drag me far away away away

Air France
Blossoms in my mind (in my mind)
Air France
Leave the world behind (world behind)

länk

Whatever they'll destroy, we'll create it again

Har börjat lyssna på radio (läs p3) på jobbet om eftermiddagarna. Kan vara riktigt bra emellanåt. Hanna Fahl gör alltid ett gediget jobb som programledare. Idag pratade hon skivbolag med Service-Ola och en herre från Hybris. Funderar nu allvarligt på att gå med i Service prenumerationstjänst faktiskt. Har varit skeptisk tidigare om att köpa mp3-filer (vill helst ha min musik i fysisk form) men denna tjänst verkar helt klart intressant.

Hörde även två bra låtar för första gången idag, inom loppet av bara några minuter. Först, Embassys nya singel "state 08". Lät väldigt somrig med de aukustiska Pale Fountains-gitarrerna fint placerade i låten, som alltid. Fick dock inte riktigt samma exalterade känsla som första gången man hörde "Some indulgence" eller "It never entered my mind", men ändå en mycket bra låt.

Den andra var en låt som heter "Åt helvete med himlen" av en artist som kallar sig Parken. Lät lite som Juvelen, utan falsett-sången, blandat med det malande beatet från The knifes "Heartbeats". Ska bli intressant att höra hur skivan i höst kommer att låta.

Orsaker till extas

The Popguns - Waiting for the winter
En av åttiotalets bästa låtar. Jangle när den är som bäst. Älskar Wendy Morgans smått desperata röst. Lyssna här.

Theoretical girl - Another fight
Nysläppt singel från en artist jag ej vet speciellt mycket om. Har lyssnat mycket på denna de senaste dagarna. Lyssna här.

Desert Wolves - Love scatterd lives
Underbar låt från ett gravt underskattat band. "Pontification" är faktist en fantastisk skiva. Lyssna här.

Benicassim 2008

Idag har jag beställt flygbiljetter till Spanien. Ska åka på festival i Benicassim (tack digfi!) vid medelhavskusten i juli. Är faktiskt väldigt förväntansfull. Har bara besökt två riktiga festivaler tidigare och det har varit Emmaboda och Arvikafestivalen. Detta är på en helt annan nivå. Benicassimfestivalen ligger som sagt på kusten så det blir någon sorts blandning av festivalliv och badsemester.

Detta ser jag mest fram emot att se av de band som hittils är klara:

My bloody valentine (fatta!!)
Morrissey (alltid kul)
The ting tings
Babyshambles (om de nu dyker upp)
Battles
Yelle
My morning jacket
Justice (eller schystiss som fransmännen säger)
Hot chip

Tror inte det är färdigbokat med band än så jag hoppas på ännu fler grymma akter.

Kuryakin

Shelflifes nya släpp, efter den monumentala Ep'n från Days, är en Ep med Kuryakin. De hade med en låt på den utmärkta samlingen "Are you scared to get happy" för ett par år sedan, som jag minns att jag gillade. Pop åt det lite mer lågmälda hållet, med tydliga elektroniska inslag. För övrigt ännu ett i raden av svenska band som droppar "Steve Mcqueen" som influens, vilket ju alltid är ett gott tecken.

http://www.myspace.com/kuryakinmusic

Beaumont

För de som redan har lyssnat sönder alla sina Blueboy-skivor kan jag rekommendera Beaumont. Bandet som Girdler och Stewart startade efter det att de hade dragit sina idéer till Blueboy till sin spets. Här är de spanska influenserna ännu mer påtagliga. Debuten "This is..." från 2000 är helt klart bäst.

Falling, so catch him

Upptäckarglädjen. Första gången man hör en låt som får ens puls att skjuta i höjden. Spänningen i att man hittat något nytt, som är helt fantastiskt. Den känslan fick jag, kanske som allra starkast, första gången jag hörde Blueboy.

Idag är det ett år sedan Keith Girdler dog. Girdler var sångare och låtskrivare i Blueboy, ett av nittiotalets absolut bästa band. De släppte två mästerverk till album och ett pärlband av singlar på legendariska Sarah Records, och sedan ytterligare ett album på Shinkansen, innan de la ner. Upptäckte dem när jag en dag satt och bläddrade i bookletten till Jens Lekmans första skiva och såg då att de vackra stråkarna i "A higher power" var tagna från Blueboy-låten "So catch him". Laddade ner (skivorna är sedan länge utgångna) albumet "Unisex" som låten ligger på och var efter det hooked.

Det som jag tycker gör Blueboy så speciellt är att de, förutom det makalöst starka låtmaterialet, inte bara blev ett vanligt tweepop-band utan alltid hade en stark fäbless för spansk musik. Girdler och hans låtskrivarkompis Paul Stewart talade ofta varmt om él records och Stewarts gitarrplock påminde starkt om spanskt gitarrförande. Och så har vi det där med Rösten. Tror nog nästan att det är som med Morrissey. Antingen älskar man Girdlers försiktiga sätt att sjunga eller så hatar man det.

Något som inte direkt minskar min attraktion till Blueboy är kanske det att det finns en sådan mystik runt bandet. Youtube och liknande websidor saknar i princip helt klipp med dem. Det finns knappt några intervjuer. Har aldrig sett Girdler föra sig framför en kamera och kommer aldrig att kunna göra det heller. Jag gillar det på något sätt. Vill inte läsa om mina idoler i dagspressen. Vill inte se några rubriker i tidningar. De ska vara, onåbara.

Jag sätter på "Marble arch" för hundrafemtioelfte gången, och minns Keith Girdler.

The Lodger

Det här är bra! The Lodger släpper snart sitt andra album "Life is sweet". Utsökt pop i klassisk brittisk anda. Dotshop jämför med Aztec Camera, Go-Betweens och Orange Juice. Finns att provlyssna på här.

Uppdatering: Det här är faktiskt en av årets hittils bästa skivor. Kolla upp!

Reminisce (part one)

En tröst i natten:



"Just the place to bury a crock of gold," said Sebastian. "I should like to bury something precious, in every place where I've been happy and then, when I was old and ugly and miserable, I could come back and dig it up, and remember."

16 minutes with you, well I wouldn't say no

Den finaste Embassy-fluffen kommer istället från Rico. Skivbolaget som fantastiska Nicolas Makelberge ligger på. 16 minuter varma sommarminnen.

Hwasser - About that promise


hwasser - about that promise from Sebastian Rozenberg on Vimeo.

The sound of young Göteborg

Igår fick jag ett mail från Service. Det meddelades att det nu äntligen ska börja hända saker på den förr så enastående skivetiketten. Hade varit tyst därifrån i över ett år nästan. Undertiden har Sincerely yours gått förbi och blivit Göteborgs egna Postcard.

Fem nya artister ska ha signats av Service. Ett smakprov från ett av banden finns att lyssna på här och det låter verkligen annorlunda. Tråkrockigt (?) och instrumentalt. Lät inte så värst kul tycker jag som håller The Embassys gitarr-fluffiga sound som det främsta Service har att erbjuda.

Nåväl. Väldigt kul att det händer något i alla fall.

Hooligan house

Videon till Justice nya singel "Stress" har visst blivit ordentligt uppmärksammad på diverse bloggar. Vet inte riktigt vad jag ska tycka. Lite obehaglig att se på men passar samtidigt låten som ju är väldigt intensiv i sitt drivande beat. Tänker lite på "Medan vi faller" och "A clockwork orange" när jag ser den.

justice stress (official video)
Uppladdat av 75_prod

Regisserad av Romain Gavras.

Uppdatering 7/5. Bra artikel i dagens The Guardian angående videon.

Dagens playlist

Monochrome Set - Jacob's ladder



Speedmarket Avenue - Way better now



Pale Fountains - Thank you



Lotus Eaters - The first picture of you

Jag är en vampyr

Goda nyheter! Vampire Weekend är visst klara för Acceleratorfestivalen i sommar. Biljett kommer att inhandlas inom snar framtid.

Så här såg det ut när de spelade på Debaser i November förra året:



Det årets bästa konsert. Lätt.

Östersönder

En bra sak: The Radio Dept. är äntligen tillbaka igen! Nya låten "Freddie and the trojan horse" låter (som alltid) mycket bra. Inför förra skivan hade de lyssnat mycket på Prefab Sprout, vilket hördes. 80-talet är tydligt även här. Ser mycket fram emot nästa album.

En dålig sak: Att man missade The Embassy spela fem nya låtar på Digfi:mix i lördags. Skulle ju ha varit där egentligen, men blev inte så tillslut. Damn!

Imorgon firar jag valborg med Vapnet och Penny Century. Östersund-stylee.

Hard to explain

Promenerade in till stan idag. Blev den sedvanliga rutten Skanstull-Norrmalm-Skanstull. På Sveavägen upptäcker jag ett antal tält uppraddade mitt på trottoaren. Är det något emo-band som är i stan eller vad är det frågan om? Så var det inte. GTA 4 släpps visst på måndag (antar jag). De köade alltså för att få de första exemplaren av ett tv-spel.

Har alltid varit fascinerad av detta fenomen. Folk som köar i timtal och till och med spenderar natten utomhus, mitt på gatan i ett tält, för ett speciellt evenemang. Oavsett om det handlar om Dylan på medis, sista natten på Metropolis eller vad det nu kan vara.

Har i och för sig varit där själv en gång. I December 2005 skulle The Strokes spela i Stockholm för första gången sedan de slog igenom. Valet av lokal blev....Debaser Slussen. En så kallad "intim spelning" alltså. Biljetterna såldes bara på Pet Sounds och det var först till kvarn som gällde. Kön ringlade som längst bort runt hörnet till Bondegatan faktiskt. Slutade med att jag köade i säkert 4-5 timmar, men fick tillslut min biljett. Bilden nedan är tagen utanför skivbutiken cirkus 30 sekunder efter det att jag fått min biljett.



Konserten var grymt bra faktiskt (med tanke på den kassa skiva de var aktuella med). Var smått kaosartad stämning bland publiken. Första och hittils enda gången som jag har sett kravallstaket utplacerat framför Debasers scen. Tog ett kort filmklipp från konserten också. Ljudet är under all kritik, men ändå.

The thrill of the old

Har blivit smått besatt av Paul Simons låt "Kodachrome". Ända sedan den introducerades till min iPod för någon månad sedan har den spelats ofantligt många gånger. "Kodachrome" kom 1973 och är en sorts hyllningslåt till en färgfilm med samma namn. Bannlystes faktiskt av både SR och BBC när den kom för att den ansågs göra reklam för Kodak.

Lyssna själva här. Refrängen är faktiskt helt genialiskt utformad, och det där hamrande pianot i slutet är så sjukt medryckande.

Joel Alme Joel Alme Joel Alme

Jag vet. Det har redan skrivits tillräckligt mycket om denna gosse men jag kan inte låta bli. Har fortfarande bara hört tre låtar...vill inte höra mer förrän jag sitter hemma framför stereon med skivan i min hand...men det är ju så sjukt bra! Vilka stråkar! "When the moon shakes" är helt fantastisk.

Den 9:e Maj spelar han på Teater Scenario i Stockholm. Närvaro obligatorisk.